Björnjakt
Postat: ons 23 nov 2016, 21:43
Det lurar en björn på vallen.. han är rätt stor och väldigt stark. Men oroa er inte, en liten björnjakt säger jag inte nej till. Jag ska jaga ifatt och gå om dig Filip.
För er som inte känner mig heter jag Johan, och har tränat i vallen sen i februari, jag är 97:a och har tränat nån form av styrketräning lite grann sen 2:an på gymnasiet. Höll träningsdagbok och insåg att jag bara tränade cirka 1-2 gånger i veckan. Började köra bänk, böj och mark i mitten av första terminen i trean på gymnasiet då jag insåg att jag måste sluta noja över dom övningarna och hittade styrkelyft på youtube. Första målet var att bli starkare än farsan, och jag har väl haft rätt ok förutsättningar, vart aktiv sen i 3an på grundskola med pingis och började karate i 5:an som jag tränade aktivt, när jag var 12 och prova chinns för första gången gjorde jag 17 st vilket jag antagligen inte förbättrat så mycket nu när jag är fet. Dipps har jag också alltid vart rätt bra på och det är dom två övningar jag körde mest när jag börja träna. I februari hittade jag vallen när jag följde med Peter Rundberg och tränade. Det fanns ett monster där. Det trodde jag i alla fall pga de ljud som kom. Ni kan gissa hur chockad jag blev när jag vände mig om och såg att det som orsakade dom ljuden var en snygg tjej på 72 kilo. Var tvungen att räkna vikterna på hennes stång 5 gånger innan gärnan registrerade att det gjordes trea på 170 kg, 40 kg över mitt dåvarande 1 rep max. I mina ögon är hon dovahkinn eftersom hon har en mäktig stämma och ett ännu mäktigare bett, eller ja, i alla fall böj. Jag hade hittat det bästa stället för mig. Inte långt därefter hittade jag björnen. Det är den snällaste björn som finns, men en björn måste jagas.
Jag kom till vallen som en knappt 72 kilos nybörjare, satte pb i alla lyft första passet med bland annat 100 bänk (utan stopp). Och nu nånstans mellan 8 och nio månader senare väger jag 83.9 kg och har maxat 120 bänk.
Skickat från min iPhone med Tapatalk
För er som inte känner mig heter jag Johan, och har tränat i vallen sen i februari, jag är 97:a och har tränat nån form av styrketräning lite grann sen 2:an på gymnasiet. Höll träningsdagbok och insåg att jag bara tränade cirka 1-2 gånger i veckan. Började köra bänk, böj och mark i mitten av första terminen i trean på gymnasiet då jag insåg att jag måste sluta noja över dom övningarna och hittade styrkelyft på youtube. Första målet var att bli starkare än farsan, och jag har väl haft rätt ok förutsättningar, vart aktiv sen i 3an på grundskola med pingis och började karate i 5:an som jag tränade aktivt, när jag var 12 och prova chinns för första gången gjorde jag 17 st vilket jag antagligen inte förbättrat så mycket nu när jag är fet. Dipps har jag också alltid vart rätt bra på och det är dom två övningar jag körde mest när jag börja träna. I februari hittade jag vallen när jag följde med Peter Rundberg och tränade. Det fanns ett monster där. Det trodde jag i alla fall pga de ljud som kom. Ni kan gissa hur chockad jag blev när jag vände mig om och såg att det som orsakade dom ljuden var en snygg tjej på 72 kilo. Var tvungen att räkna vikterna på hennes stång 5 gånger innan gärnan registrerade att det gjordes trea på 170 kg, 40 kg över mitt dåvarande 1 rep max. I mina ögon är hon dovahkinn eftersom hon har en mäktig stämma och ett ännu mäktigare bett, eller ja, i alla fall böj. Jag hade hittat det bästa stället för mig. Inte långt därefter hittade jag björnen. Det är den snällaste björn som finns, men en björn måste jagas.
Jag kom till vallen som en knappt 72 kilos nybörjare, satte pb i alla lyft första passet med bland annat 100 bänk (utan stopp). Och nu nånstans mellan 8 och nio månader senare väger jag 83.9 kg och har maxat 120 bänk.
Skickat från min iPhone med Tapatalk